Följande kommer medverka 18-19 nov. Programmet startar kl 09.00 18 nov och slutar kl 14.30 den 19 nov.

 

Vad vet vi om andra planeter och vad kan vädret bli beroende på orbit storlek och excentricitet, stjärna och temperature. Nikolai Piskunov, professor i observationell astrofysik, institutionen för fysik och astronomi. Våra studier börjar redan i jordatmosfären. Därifrån reser vi utåt till andra objekt i solsystemet och forskar om planeter som Mars och Saturnus men också om kometer och asteroider. Vi studerar även andra stjärnor och deras egenskaper. Runt sådana kan vi även finna exoplaneter och ställa viktiga frågor om vår egen roll i universum. Slutligen skådar vi utanför vår egen galax Vintergatan, mot de andra galaxerna vi finner på ofattbara avstånd ute i vårt universum. Vi arbetar både med observationer från teleskop på och runt jorden, men även genom att skicka rymdfarkoster ut i solsystemet. Astronomer och rymdfysiker skapar också sofistikerade datamodeller för att förstå och förutse vad universum säger oss.

Energitillgång förutsättning för klimat och välfärd. 49 nya kärnkraftsreaktorer i världen, 198 planlagda och 350 planeras. Kina skrev på Parisavtalet och planerar 60 nya reaktorer inom 10 år. Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, forskningsprogramansvarig. Fission driver våra kärnkraftverk "kärnklyvning" och vår forskning handlar bl. a. om nästa generations kärnkraft. Fusion är kraften som driver solen och att det ska bli en viktig kraftkälla i framtiden. Vi jobbar med instrument som används och ska användas för att förstå vad som händer vid i de experimentella fusionsreaktorerna JET och ITER. Kärnämneskontroll handlar om att kontrollera användningen av klyvbart material (uran, plutonium och torium) så att inget ska hamna i orätta händer. Tekniker för att verifiera använt kärnbränsle utvecklas så att det innehåller vad det ska. Jonfysik handlar om såväl fundamental forskning som tillämpningar av växelverkan emellan laddade atomer och olika material. Forskningen är oftast tvärvetenskaplig med samarbeten i många områden från arkeologi över medicin och elektronik till ytbeläggningar för verktyg.

Batterier hållbarhetens livslängd är en ohållbarhet?! Lagringsmöjligheter för batterier. Fredrik Björefors, docent i kemi. Ångström Advanced Battery Centre (ÅABC) leds av professor Kristina Edström och är den största batteri-forskargruppen i Norden. Vår forskning kretsar kring alla aspekter av litiumbatterier och bränslecellers kemi: Katod, anod och elektrolytmaterial. Tillämpningarna är framförallt batterier för elfordon, mikrobatterier och litium-luft batterier. 

Människans ursprung - i den genomiska eran. Mattias Jakobsson professor i evolutionsbiologi. Vår forskning drivs av att förstå människans evolutionära och demografiska historia genom att studera storskaliga genetiska variationsmönster vi ser hos dagens människor och hos många tusen år gamla mänskliga lämningar. Vår forskning har även lett till att skriva om förhistorien i Europa: genom att studera genetisk data från skandinaviska stenåldersskelett har vi kunnat visa att jordbruket spreds norrut med människor som migrerade från södra Europa. Dagens europeiska befolkning är alltså är en blandning av stenåldersjägarfolken och jordbrukande migranter. Tidigare har man trott att jordbruket spreds som en kultur, utan att involvera migration.

Bara naturlig försurning i sjöar och vattendrag är ett miljömål. Vilka utmaningar står vi inför? Kevin Bishop, professor i akvatisk klimatologi, institutionen för geovetenskaper, luft-, vatten- och landskapslära samt professor vid Uppsala centrum för hållbar utveckling, CSD Uppsala, Uppsala vattencentrum, Uppsala universitet. Jag började min karriär som upptagningsområde forskare söker mänsklig påverkan på akvatiska ekosystem i form av atmosfäriskt nedfall eller markanvändning. Jag upptäckte snart att en stor del av utmaningen i att identifiera mänsklig påverkan faktiskt definiera klimat / väderpåverkan på vattenflödet genom avrinningsområden och den resulterande kvaliteten på vattnet. Så jag ser fram emot att utveckla området för vatten klimatologi vid Institutionen för geovetenskaper.

Träffa tumören rätt – jakten på optimala strålar från nano till cm-nivå vid strålbehandling av cancer. Anders Ahnesjö, professor i medicinsk strålning. I vår forskning utvecklar vid metoder och försöker hitta strategier för att vidga skillnaden mellan bot och biverkningar. Våra projekt spänner över olika längdskalor där vi på nanonivå försöker hitta samband mellan olika strålsorters joniseringsmönster och deras biologiska effektivitet, till att på millimeternivå studera olika tekniker för att förbättra noggrannheten i patientens position under behandlingen så att strålen träffar rätt.

Utsatthet som resurs. Sharon Rider, professor i filosofi. Forskningsprogrammet ”Engaging Vulnerability” (”Engagera sårbarhet”) har fått finansiering för de kommande tio åren för att bidra med nya kunskaper och perspektiv om utsatthet och sårbarhet. Forskningens utgångspunkt är att studera grupper och fenomen i samhället utifrån ett nytt perspektiv på utsatthet där det ses som en resurs och inte bara som en begränsning eller brist.

Komparativ didaktik utvecklar ämnesdidaktiken - hur kan det nyttjas rent praktiskt i skolan. Jonas Almqvist professor i didaktik, prodekan för Fakulteten för utbildningsvetenskaper och ledare för forskargruppen för Komparativ didaktik. Under åren 2013-2017 leder Almqvist forskningsprojektet "Teaching traditions and learning. Comparative didactic analysis of science education and physical education and health in Sweden, Switzerland and France", finansierat av Vetenskapsrådet. Han deltar också i det VR-finansierade projektet ”Betyg och nationella prov i skolår 6” (2013-2017).

Upptäckter från Universums barndom Erik Zackrisson, lektor i astronomi. Med hjälp av jätteteleskopet Alma i Chile har astronomer i Japan, Storbritannien, Sverige och Tyskland hittat syre längre bort i rymden än någonsin tidigare i en extremt avlägsen galax. Fyndet öppnar för nya metoder för att studera galaxer i universums barndom och ger en viktig pusselbit till den gåtfulla epok i universums historia då gasen mellan galaxerna övergick från att vara neutral till att vara joniserad.  Det är i ljusspektrumet från galaxen SXDF-NB1006-2 som teleskopet Alma, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, i Chile nu uppdagat en emissionslinje från grundämnet syre – på större avstånd, och alltså från en tidpunkt närmare Big bang, än någonsin tidigare. Galaxen ligger på ett sådant avstånd att ljuset man fångat upp tagit ca 13,1 miljarder år på sig för att nå fram. Detta innebär att man ser galaxen som den såg ut ca 700 miljoner år efter Big bang

Kolets kretslopp atmosfären. 50 års kunskap om komplexa sammanhang Lennart Bengtsson, professor emeritus i dynamisk meteorologi, Max-Planck-Institut. Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, och var föreståndare för institutet 1991-2000. Sedan 2000 är han professor vid University of Reading. Hans forskningsområde innefattar bland annat atmosfärmodellering. Invaldes 1993 som ledamot av svenska Kungliga Vetenskapsakademien. 2007 tilldelades han Rossbypriset och 2009 promoverades han tillhedersdoktor vid Uppsala universitet.

Molekylär biomimetik nya spännande utvecklingsmöjligheter. Stenbjörn Styring, professor i fotokemi och molekylärvetenskap. I forskargruppen fokuserar vi på Fotosystem II ochArtificiell fotosyntes: I fotosyntetiska reaktioner lagras energi från ljus som kemisk energi. I syrehaltig fotosyntes sker denna process i tylakoidmembran av gröna växter, alger och cyanobakterier. Elektronerna som behövs för att lagra energin i den kemiska formen erhålls från vatten. Vatten oxideras till dioxygen, elektroner och protoner med hjälp av ett mycket stort enzym kallat Fotosystem II. Artificiell fotosyntes för drivmedelsproduktion är en ganska färskt forskningsfält. Vår kunskap om fotosyntes och naturliga H2-bildande reaktioner ökar snabbt och under de senaste 10 åren har de tredimensionella strukturerna hos fotosyntetiska reaktionscentra (Fotosystem I och II) och många hydrogenaser kunnat lösas.

Att leka med informationsteknik - forskning om spel! Annika Waern, professor i människa-datorinteraktion , institutionen för informatik och media. Forskar i utformningen och användningen av mobil teknik med ett starkt fokus på fysiska och pervasive games. Den ledande internationella organisationen för spelforskning, DiGRA – Digital Games Research Association – har utnämnt Annika Waern till Distinguished Scholar. DiGRA är den ledande internationella organisationen för spelforskning och starkt tvärvetenskaplig. Waern representerar den samhällsvetenskapliga och design-orienterade forskningen inom DiGRA.

David Black-Schaffer vid institutionen för informationsteknologi har tilldelats 2016 års fria pedagogiska pris på temat ”Integrering av digitala resurser i undervisningen”. David Black-Schaffer svarar för hängiven och entusiastisk integration av digitala resurser i undervisningen. Studenterna arbetar aktivt och stöds i sitt lärande med väl genomarbetat digitalt undervisningsmaterial. Med stor passion utvecklar, använder och förnyar han en ”flipped classroom”-pedagogik, som han även delat med sig av bland studenter och lärare. Denna fullskaliga integrering av digitala resurser stimulerar lärande och gör det roligt att studera. "Att föreläsa är inte detsamma som att undervisa"

 

Extra information